FETTISDAGEN

Semlor, semlor, semlor! Åh vad gott det är med denna utsökta, men enkla bakelse. Den äts både som hetvägg i varm mölk, som en vanlig bulle eller med sked. Inuti är det oftast mandelmassa, men på senare tid har det blivit nästan lika vanligt med vaniljkräm eller sylt. På toppen fluffig grädde och ett lock.

Det finns många bagerier som har sina egna varianter också. Marsipantäckta semlor, blåbärsgrädde, hallongrädde, semelwrap, listan fortsätter.

Men varför fira med en semla denna tisdag? För att bli fet? Nja, riktigt så enkelt är det inte.

Fettisdagen, Vita Tisdagen eller Fastlagstisdagen är en kristen högtidsdag som så många andra dagar i vår kalender. Den infaller alltid på en tisdag 47 dagar före påsk, alltså datumet är rörligt och infaller tidigast den 3e februari och senast den 9e mars.

Denna tisdag är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, där den första är Fastlagssöndagen och den andra är Blåmåndagen. Fastlagen är dagarna före fastan.

Ett av de äldsta namnen för Fettisdagen är som ovan nämnt Vita Tisdagen, en teori är att namnet kommer ifrån att man bakade med vitt mjöl, det ansågs vara extra lyxigt inför fastan!

Namnet Fettisdagen kommer från orden ”fet” och ”tisdag”, fet tisdag, men om det sägs snabbt som det oftast gör så blir det Fettisdagen. Hur uttalar du detta namn? Säger du det som ett ord eller som fet tisdag? Vissa tycker det är ett jobbigt ord att säga och säger någonting mittemellan.

Hur man äter sin semla är lite olika. Jag var inne på det i början av texten, men de klassiska sätten är hetvägg eller bara äta den som den är. Hetvägg är det traditionella 1700-talssättet att äta en semla på. I södra Sverige har semlan ätits på måndagen innan Fettisdagen och kallas då för Bullamåndag.

Har du någon gång hört talas fettisdagsgubbar? Det hade inte jag gjort förrän jag läste om det nu! Men i alla fall, enligt traditionen gick fattiga och hungriga från gård till gård och tiggde mat, eftersom på Fettisdagen gick det inte att bli nekad. I modern tid klär man ut barn i maskeradkläder och så besöks oftast butiker i stället för gårdar. Det är olika vanligt i olika delar av Sverige. Särskilt vanligt är denna tradition i Alfta i Hälsingland.

Fastlagen och karneval är just i Norden inte så vanligt, men i Europas katolska delar är karneval någonting mycket stort. I tid kring Fettisdagen anordnas en stor karneval.  Den vänder uppochner på den vanliga ordningen och fastan inför påsk. Rätt blir fel och fel blir rätt. Dåren kröns till kung för en dag och maten blir söt dessert. Det ska festas till absurdum innan fastan slår till.

I Norden har vi inte så mycket av detta firande eftersom Norden är protestantiskt, men Semlan, eller fastlagsbullen som den också kallas är med oss, så att vi kan fira med någonting riktigt sött och gott inför påsk!